Transportsektorn är precis som samhället i övrigt inne i en omställningsresa. En omställning för att anpassa sig till de nya förutsättningarna i samhället. Ett samhälle där nya värderingar tar plats och som tar klimathotet på allt större allvar. Det välfärdssamhälle vi byggt upp bygger på en fungerande logistik av såväl personer som gods. Globaliseringen har lett till att vi förflyttar oss ständigt till olika platser på jorden såväl i våra professioner som vid privata semesterresor.
Men jorden mår allt sämre och den ökande temperaturen på jorden gör att den successivt får alltmer feber. Lite förenklat kan man jämföra med en människa som har 37 grader respektive 38,5 grader, vi mår inte särskilt bra när vi har feber. Konsekvenserna är ödesdigra även för jorden. Allt tyder på att vi kommer se tuffare väder med översvämningar, hård torka och extrem kyla på olika håll i världen. Detta kommer leda till helt andra strömmar av människor som tvingas fly på grund av klimatet.
Transportsektorn står för 1/3 av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, av detta står tunga lastbilar för ungefär 1/5, dvs. c:a 6-7% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Klimatmålen för transportsektorn är nollutsläpp 2045 och 70% lägre utsläpp 2030 jämfört med 2010.
För personbilar går omställning mot eldrift oerhört fort även om det för tillfället avstannat lite på grund av den ekonomiska situationen i världen. När det kommer till lastbilar så är det lite mer komplext eftersom de har så olika användningsområden och därmed olika förutsättningar. Nedan ges en framtidsspaning kring de olika segmenten och drivmedlen.
Vägtransporter
Vägtransporternas vanligaste segment i storleksordning är; Bygg- och anläggningstransporter, fjärrtransporter, närdistribution, skogstransporter, renhållning/miljötransporter, jordbrukstransporter och tankbilstransporter
De olika segmenten har väldigt olika körsträckor och resursutnyttjande av fordonen. Kostnadsandelen för drivmedel av transportkostnaden varierar därför avsevärt, ex. lokaldistribution står drivmedel för c:a 10-15% medan den på långväga distribution och skogstransporter står för mer än 30% av kostnaden. Detta påverkar omställningstakten.
Mer än hälften av alla transporter är kortare än 5 mil och mer än 90% av transporterna sker på kortare sträckor än 30 mil. Den klassiska bilden att vägtransporter är långtradarna efter de stora vägarna är därför en aning skev, de står endast för en väldigt liten del av transporterna i Sverige.
Transporterna i Sverige fortsätter stadigt att öka, enligt beräkningar från Trafikverket kommer vägtransporterna att öka med knappt 2% årligen fram till år 2040. Att minska utsläppen samtidigt som sysselsättningen ökar ställer höga krav på branschen. Omställningen bygger därför på omställning utifrån de tre B:na; Bilen, Bränslet och Beteendet. Bilen och Bränslet är precis som det låter ny teknik och nya energislag som används. Beteendet handlar om effektiviseringar av transporterna och minska körda mil, den största besparingen är den okörda milen.
Drivmedel för transportsektorn
Vi kommer se en palett av olika drivmedel för transportsektorn. Men det finns några drivmedel som sticker ut som vi troligtvis kommer se mest utav.
Elektrifieringen slår igenom i hela samhället så också inom vägtransporterna. Vi kommer se ett behov av laddstationer såväl vid uppställningsplatserna s.k. depåladdning som ute efter vägarna s.k. snabbladdning. En utmaning är laddningstiden eftersom fordonen används i yrkestrafik kan de inte stå och ladda några längre tider utanför naturliga stopp så som lastning och lossning samt raster. För att klara laddningstiderna kommer det bli ett behov av att kunna boka sin slott-tid för laddning. Vidare behöver stationerna vara anpassade för den tunga trafiken utifrån fordonslängder, släp, etc.
Vätgas kan användas både i ett fordon med bränsleceller och fordon med förbränningsmotor. Det är i dagsläget ganska stora energiförluster vid tillverkning av vätgas. Bränslecellerna omvandlar vätgasen till el som driver elmotorerna. Utmaningen för bränslecellerna är problem med värmen på tyngre fordon. Vid förbränning av vätgas sker det i en gasmotor med skillnaden att det blir en mer fullständig förbränning eftersom vätgasen är renare. Tankningen av vätgasfordon går betydligt snabbare än laddning av el och ger ökad räckvidd.
Biogas till fordonen finns såväl som flytande gas (LBG, Liquefied Bio Gas) som komprimerad gas (CBG, Compressed Bio Gas). LBG är nedkyld och kräver speciella tankar på fordonet. Energinivån är hög och ger än längre räckvidd än CBG. CBG är en enklare produkt att hantera då den inte kyls ner som LBG:n, den ger däremot en kortare räckvidd och lämpar sig därför mer för lokala transporter.
Flytande drivmedel med olika inblandningar, ex. HVO-produkter kan både blandas in i befintliga dieselprodukter eller användas som 100%-iga. Fördelarna är att de kan användas i befintlig infrastruktur och fordon. Utmaningarna är tillgången på drivmedel då flyg och sjöfart kommer ha behov av dessa drivmedel för att klara omställningen.
En teknik som är intressant men sällan omnämns är ”Battery swapping”, dvs. man byter hela batteriet i fordonet och kör sedan vidare. I detta fall köper man batteriet som en tjänst och hämtar batteri efter behov. Det medför också att man snabbt kan åka vidare samtidigt som batterierna kan långsam laddas och därmed ökar dess livslängd. Detta kräver standardiseringar och en komplex infrastruktur. Tekniken testas för fullt i Asien och används redan idag i mindre omfattning på personbilar.
Hur kommer omställningen se ut?
Utifrån hur vägtransporterna ser ut så kan man snabbt inse att det inte kommer vara EN väg för omställningen utan den kommer ske på flera olika sätt.
De lätta lastbilarna används företrädelsevis till lokala transporter och distribution. De kör därmed relativt korta sträckor med förhållandevis lätt last. Vidare utgår de ofta från en terminal där de också står uppställda när de inte används. Detta segment passar därför bra att elektrifiera och att de i första hand depåladdas på uppställningsplatsen. De kan sedan komplettera laddning under dagen vid behov, detta sker då i samband med en rast. Omställningen inom detta segment bedöms gå väldigt fort och är redan igång, inom några år kommer merparten av dessa transporter att vara elektriska.
Tunga lastbilar med kortare körsträckor som är merparten av vägtransporterna kommer ha lite olika lösningar beroende på segment. Det är rimligt att tro att vi under åren fram mot 2030 fortsatt kommer ha störst andel flytande drivmedel med såväl en mix av förnyelsebart (reduktionsplikten) som 100%-igt förnyelsebara drivmedel. Vi kommer att se en ökning av gasfordon främst i regioner där kommunerna satsar på lokal biogas som kan användas till framdriften av fordonen, då kommer vi också få ett naturligt kundkrav. Elektrifieringen kommer att komma även här successivt men utmaningarna sitter i både i batteriernas kapacitet, laddningstid och vikt. Då fordonen används i yrkestrafik måste kapaciteten vara så att fordonen kan laddas vid naturliga stopp så som lastning och lossning samt raster. Anläggningsfordon som är den största andelen av transporter är lämpliga att elektrifiera så snart tekniken utvecklats lite till eftersom de körs relativt korta sträckor. Efter 2030 och fram mot 2045 när transportbranschen ska gå mot nollutsläpp kommer elektriska fordon att ta allt större marknad.
Tunga lastbilar med längre körsträckor kommer på kortare sikt och fram mot 2030 att gå på flytande drivmedel samt biogas. Efter 2030 och fram mot 2045 kommer vi se en allt större andel vätgasfordon om klimatmålet om nollutsläpp skall uppnås.
Slutligen
Hur snabbt det kommer gå hänger mångt och mycket på vad politikerna ger för styrande direktiv. Men tekniken kommer att finnas för att klara de uppställda målen om 70% reduktion till 2030 och nollutsläpp till 2045.
För personbilar har beslut tagits om att förbjuda försäljning av fordon med förbränningsmotorer för fossila drivmedel från 2035. Denna debatt förs nu även för de tunga fordonen. Ett sådant beslut skulle innebära att förbränningsmotorn får användas till elektrobränslen och vätgas.
Avslutningsvis, när omställningen tar fart kommer det troligtvis att gå betydligt fortare än vi kan ana. Finns de ekonomiska incitamenten så händer det.
Markus Sundström 2023-05-05