Ett managementföretag med fokus på utveckling och innovation
Vi lever i en omtumlande tid, en tid med såväl krig som ett stort klimathot. Vi måste hjälpas åt och tillsammans göra skillnad. Vi behöver arbeta brett med dessa frågor, ingen insats är för liten. Greenbay Development AB skänker därför årets julgåva till Unicef som gör skillnad för världens barn.
Läs mer om deras viktiga arbete och hur du kan göra skillnad på;
https://unicef.se/
Från och med den 1 december tillåts 34,5 m långa lastbilar, mot tidigare 25,25 m på ett utpekat vägnät i Sverige. Detta ligger helt i linje med den omställning som transportbranschen måste göra.
Den stora utmaningen framåt kommer vara tillgången på hållbar energi och inte minst tillgången på energi där den behövs. Omställningen av transporter utgår ofta ifrån Bilen, Bränslet och Beteendet och handlar väldigt mycket om ett teknikskifte, att byta till ny teknik i fordonen och nya drivmedel. För att lyckas behöver fokus vara på beteendet och frågeställningen måste utgå ifrån det som faktiskt måste uppnås.
Den okörda milen är den största besparingen. Vi måste därför köra så få mil som möjligt. De mil som körs måste sedan förbruka så lite som möjligt. Det som förbrukas måste i sin tur släppa ut så lite som möjligt.
Att köra så få mil som möjligt handlar om att nyttja digitala verktyg för resurs- och ruttoptimering. Det handlar om en ökad lastkapacitet – längre och tyngre fordon, varför beslutet att nu få köra 34,5 m helt rätt. Vidare handlar det om ökad fyllnadsgrad, blanda nya fordonskombinationer, intermodala transporter, och så vidare. Det handlar om att våga tänka och att göra nytt.
De mil som ändå måste köras, där måste så lite som möjligt förbrukas. Där handlar det om att återigen nyttja fyllnadsgrader, ökad lastkapacitet, etc. Men det handlar också om att minska förbrukningen genom mindre luftmotstånd, ecodrivning, effektivare motorer, och så vidare.
Det som förbrukas måste släppa ut så lite som möjligt. Då handlar det om att förbruka rätt energislag med så liten påverkan som möjligt, exempelvis el, vätgas, biogas och hydrerade drivmedel. Det handlar också om att ha fordon med som släpper ut så lite som möjligt av de reglerade utsläppen, ex. Euro6.
Det är viktigt vi så snart som möjligt börjar vända på våra tankar hittar nyckeltal som gör att vi påverkar rätt saker. Det man mäter är också det man får effekt på, om vi fortsätter att mäta på kronor och ören kommer vi få effekten utifrån det. Mäter vi CO2 kommer vi få effekten av det. Det är viktigt att vi först och främst mäter kWh per tonkm och på de kWh som vi förbrukar kan vi sedan mäta CO2. Då kommer vi få en omställning åt det hålls som krävs.
I de omställningsplaner som finns för transportsektorn pekas det allt för ofta på teknikomställningen och väldigt sällan på beteendet. Inte minst i åkerinäringens egna färdplan som tagits fram tillsammans med Fossilfritt Sverige. Det är bra att färdplaner tas fram, men vi måste våga ha ett bredare perspektiv – vi kommer inte lyckas med omställningen med samma tankesätt som vi har idag.
Den okörda milen är den största besparingen – det vi mäter är det vi får resultat på.
Idag deltog Greenbay Development på Innovationsledarnas och Bron Innovations lunchseminarium. Gästföreläsningen handlade om att det är i det enkla innovation uppstår. Fokus låg på utvecklingen inom transportbranschen och hur man skulle kunna sätta samman redan känd kunskap för att skapa nya innovativa lösningar.
Seminariumet ledde till bra diskussioner och dialoger kring hur vi tillsammans med olika kompetenser kan möta morgondagens utmaningar.
”Vi lever i en föränderlig tid, vissa kallar det en pågående revolution. Jag vill snarare säga att det är en del av vår ständiga evolution. Omställningen mot ett hållbarare och mer uppkopplat samhälle går oerhört fort. För att klara av förändringen måste man våga tänka utanför ramarna, se möjligheterna och våga vara innovativa.”
Läs mer på Bron Innovations inlägg på LinkedIn.
Från och med 1 oktober kommer Greenbay Development att finnas på House Be i Sundsvall. Greenbay Development är ett entreprenörsdrivet företag med fokus på utveckling och innovation. Genom ett entreprenörsstyrt arbetssätt hjälper Greenbay Development såväl stora som små företag med deras hållbara affärs- och verksamhetsutveckling kopplat mot den gröna omställningen.
House Be är en kreativ plats som ger möjlighet till utveckling och integration mellan framtidens företag. House Be finns i större delen av Norrland och ger möjligheten för Greenbay Development att etablera sig och växa vid alla platserna där de har kontor. Detta är viktigt i strävan efter att växa med nya kunder på olika marknader såväl geografiskt som i olika branscher.
Jag ser fram emot att växla upp företaget ytterligare genom såväl det nätverk som HouseBe ger möjlighet till som att sitta på en kreativ plats för att kunna vara än mer innovativ till förmån för mina kunder, säger Markus Sundström på Greenbay Development.
Greenbay Development är ett nytt spännande företag med stort fokus på en hållbar framtid. Greenbay Development kommer att bidra med vass kompetens runt den gröna omställningen för ett Norrland i tillväxt. Att vi på House Be och medlemsföretagen får möjligheten att följa den resan på nära håll ger oss alla extra verktyg i kampen för tillväxt med klimatmålen i sikte, säger Ulrika Nilsson Regionchef House Be Norrlandskusten
För ytterligare frågor kontakta
Markus Sundström, 070-384 14 15 alt. markus@greenbaydev.se
Ulrika Nilsson, 070-767 83 53 alt. ulrika.nilsson@housebe.com
Läs mer om House Be på deras hemsida: www.housebe.com
TRB Sverige AB och Greenbay Development AB har tecknat ett samarbetsavtal kring utveckling av hållbara affärer främst kopplade till utveckling av stations- och produktpusslet inom TRB Sverige AB.
TRB Sverige AB ägs av tio större transport- och logistikföretag i Sverige som tillsammans undertecknat TRB:s Klimatprotokoll. Klimatprotokollet innebär att företagen tillsammans åtagit sig att sänka koldioxidutsläppen från sina transporter med 70% till 2026 och vara klimatneutrala redan 2035. Branschens mål är 2030 respektive 2045. Dessa ambitiösa mål kräver att TRB-bolagen går från ord till handling och testar nya tekniker och lösningar inom de tre områdena bilen, bränslet och beteendet.
Greenbay Development AB är ett entreprenörsdrivet företag med fokus på utveckling och innovation. Genom ett entreprenörsstyrt arbetssätt hjälper Greenbay Development AB såväl stora som små företag med deras hållbara affärs- och verksamhetsutveckling kopplat mot den gröna omställningen. Greenbay Development AB har mycket stor kompetens och branscherfarenhet inom transportbranschen med fokus på hållbarhet.
”Vi är övertygande om att samarbetet kommer ge oss ytterligare kraft och kompetens för att ta de steg som krävs för att ställa om mot framtiden. Greenbay Development har den erfarenhet och kompetens från branschen som krävs för att vi ska lyckas tillsammans.”, säger Fredrik Landegren vd på TRB Sverige AB.
”TRB Sverige AB är ett spännande och intressant företag med fokus på att ligga i framkant med omställningen för den tunga trafiken. Det är särskilt spännande med de ambitiösa mål som gruppen har tillsammans. Jag ser fram emot ett samarbete som kan påskynda omställningen och att vi tillsammans går från ord till handling.”, säger Markus Sundström Greenbay Development AB.
Läs mer på bolagens hemsidor:
TRB Sverige AB: www.trb.se
Greenbay Development AB: www.greenbaydev.se
För frågor kring samarbetet kontakta:
Fredrik Landegren, TRB Sverige AB, 072-715 74 04 alt. fredrik.landegren@trb.se
Markus Sundström, Greenbay Development AB, 070-384 14 15 alt. markus@greenbaydev.se
Greenbay Development är en del av tankesmedjan AnyThing som syftar till att hugga fram smarta lösningar för en grönare och lönsammare framtid.
De globala satsningarna på IoT – Internet of Things, är större nu än någonsin. I Västernorrland genomförs nu ett tiotal projekt med syftet att skapa möjligheter för IoT att generera samhällsnytta. Under våren 2021 startade Mittuniversitetet tankesmedjan AnyThing med fokus på hur IoT kan användas för att utveckla framtidens mobila lösningar för Västernorrland. Hösten 2022 låg fokuset på hållbar samhällsbyggnad och i år är temat datadriven skogsindustri – från skog till industri
Tillsammans försöker myndigheter, företag och individer hitta nya lösningar på vårt klimatproblem. Detta har medfört att bindning av koldioxid och försäljning av gröna produkter är väldigt eftertraktade. Skogen är en självklar resurs för att uppnå dessa två delar.
Genom att utveckla skogsindustrin till att arbeta smart med hjälp av bland annat AI och IoT kan vi se en framtid där skogen underhålls och förvaltas på ett mer effektivt och hållbart sätt utifrån både lönsamhet och klimatperspektiv. De fem specifika temana vi kommer att arbeta med är virkesterminaler, hållbara transporter, spårbarhet & virkesmätning, skogsbruk samt industri. Denna tankesmedja kommer beröra delar från skog till industri.
Smarta lösningar kommer spela en avgörande roll i framtiden för skogsindustrin. Därför ställer vi frågan: Vilka smarta lösningar kan skogsindustrin hugga fram för att en lönsammare och grönare framtid?
Läs mer; https://www.miun.se/anything
Transportsektorn är precis som samhället i övrigt inne i en omställningsresa. En omställning för att anpassa sig till de nya förutsättningarna i samhället. Ett samhälle där nya värderingar tar plats och som tar klimathotet på allt större allvar. Det välfärdssamhälle vi byggt upp bygger på en fungerande logistik av såväl personer som gods. Globaliseringen har lett till att vi förflyttar oss ständigt till olika platser på jorden såväl i våra professioner som vid privata semesterresor.
Men jorden mår allt sämre och den ökande temperaturen på jorden gör att den successivt får alltmer feber. Lite förenklat kan man jämföra med en människa som har 37 grader respektive 38,5 grader, vi mår inte särskilt bra när vi har feber. Konsekvenserna är ödesdigra även för jorden. Allt tyder på att vi kommer se tuffare väder med översvämningar, hård torka och extrem kyla på olika håll i världen. Detta kommer leda till helt andra strömmar av människor som tvingas fly på grund av klimatet.
Transportsektorn står för 1/3 av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, av detta står tunga lastbilar för ungefär 1/5, dvs. c:a 6-7% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Klimatmålen för transportsektorn är nollutsläpp 2045 och 70% lägre utsläpp 2030 jämfört med 2010.
För personbilar går omställning mot eldrift oerhört fort även om det för tillfället avstannat lite på grund av den ekonomiska situationen i världen. När det kommer till lastbilar så är det lite mer komplext eftersom de har så olika användningsområden och därmed olika förutsättningar. Nedan ges en framtidsspaning kring de olika segmenten och drivmedlen.
Vägtransporter
Vägtransporternas vanligaste segment i storleksordning är; Bygg- och anläggningstransporter, fjärrtransporter, närdistribution, skogstransporter, renhållning/miljötransporter, jordbrukstransporter och tankbilstransporter
De olika segmenten har väldigt olika körsträckor och resursutnyttjande av fordonen. Kostnadsandelen för drivmedel av transportkostnaden varierar därför avsevärt, ex. lokaldistribution står drivmedel för c:a 10-15% medan den på långväga distribution och skogstransporter står för mer än 30% av kostnaden. Detta påverkar omställningstakten.
Mer än hälften av alla transporter är kortare än 5 mil och mer än 90% av transporterna sker på kortare sträckor än 30 mil. Den klassiska bilden att vägtransporter är långtradarna efter de stora vägarna är därför en aning skev, de står endast för en väldigt liten del av transporterna i Sverige.
Transporterna i Sverige fortsätter stadigt att öka, enligt beräkningar från Trafikverket kommer vägtransporterna att öka med knappt 2% årligen fram till år 2040. Att minska utsläppen samtidigt som sysselsättningen ökar ställer höga krav på branschen. Omställningen bygger därför på omställning utifrån de tre B:na; Bilen, Bränslet och Beteendet. Bilen och Bränslet är precis som det låter ny teknik och nya energislag som används. Beteendet handlar om effektiviseringar av transporterna och minska körda mil, den största besparingen är den okörda milen.
Drivmedel för transportsektorn
Vi kommer se en palett av olika drivmedel för transportsektorn. Men det finns några drivmedel som sticker ut som vi troligtvis kommer se mest utav.
Elektrifieringen slår igenom i hela samhället så också inom vägtransporterna. Vi kommer se ett behov av laddstationer såväl vid uppställningsplatserna s.k. depåladdning som ute efter vägarna s.k. snabbladdning. En utmaning är laddningstiden eftersom fordonen används i yrkestrafik kan de inte stå och ladda några längre tider utanför naturliga stopp så som lastning och lossning samt raster. För att klara laddningstiderna kommer det bli ett behov av att kunna boka sin slott-tid för laddning. Vidare behöver stationerna vara anpassade för den tunga trafiken utifrån fordonslängder, släp, etc.
Vätgas kan användas både i ett fordon med bränsleceller och fordon med förbränningsmotor. Det är i dagsläget ganska stora energiförluster vid tillverkning av vätgas. Bränslecellerna omvandlar vätgasen till el som driver elmotorerna. Utmaningen för bränslecellerna är problem med värmen på tyngre fordon. Vid förbränning av vätgas sker det i en gasmotor med skillnaden att det blir en mer fullständig förbränning eftersom vätgasen är renare. Tankningen av vätgasfordon går betydligt snabbare än laddning av el och ger ökad räckvidd.
Biogas till fordonen finns såväl som flytande gas (LBG, Liquefied Bio Gas) som komprimerad gas (CBG, Compressed Bio Gas). LBG är nedkyld och kräver speciella tankar på fordonet. Energinivån är hög och ger än längre räckvidd än CBG. CBG är en enklare produkt att hantera då den inte kyls ner som LBG:n, den ger däremot en kortare räckvidd och lämpar sig därför mer för lokala transporter.
Flytande drivmedel med olika inblandningar, ex. HVO-produkter kan både blandas in i befintliga dieselprodukter eller användas som 100%-iga. Fördelarna är att de kan användas i befintlig infrastruktur och fordon. Utmaningarna är tillgången på drivmedel då flyg och sjöfart kommer ha behov av dessa drivmedel för att klara omställningen.
En teknik som är intressant men sällan omnämns är ”Battery swapping”, dvs. man byter hela batteriet i fordonet och kör sedan vidare. I detta fall köper man batteriet som en tjänst och hämtar batteri efter behov. Det medför också att man snabbt kan åka vidare samtidigt som batterierna kan långsam laddas och därmed ökar dess livslängd. Detta kräver standardiseringar och en komplex infrastruktur. Tekniken testas för fullt i Asien och används redan idag i mindre omfattning på personbilar.
Hur kommer omställningen se ut?
Utifrån hur vägtransporterna ser ut så kan man snabbt inse att det inte kommer vara EN väg för omställningen utan den kommer ske på flera olika sätt.
De lätta lastbilarna används företrädelsevis till lokala transporter och distribution. De kör därmed relativt korta sträckor med förhållandevis lätt last. Vidare utgår de ofta från en terminal där de också står uppställda när de inte används. Detta segment passar därför bra att elektrifiera och att de i första hand depåladdas på uppställningsplatsen. De kan sedan komplettera laddning under dagen vid behov, detta sker då i samband med en rast. Omställningen inom detta segment bedöms gå väldigt fort och är redan igång, inom några år kommer merparten av dessa transporter att vara elektriska.
Tunga lastbilar med kortare körsträckor som är merparten av vägtransporterna kommer ha lite olika lösningar beroende på segment. Det är rimligt att tro att vi under åren fram mot 2030 fortsatt kommer ha störst andel flytande drivmedel med såväl en mix av förnyelsebart (reduktionsplikten) som 100%-igt förnyelsebara drivmedel. Vi kommer att se en ökning av gasfordon främst i regioner där kommunerna satsar på lokal biogas som kan användas till framdriften av fordonen, då kommer vi också få ett naturligt kundkrav. Elektrifieringen kommer att komma även här successivt men utmaningarna sitter i både i batteriernas kapacitet, laddningstid och vikt. Då fordonen används i yrkestrafik måste kapaciteten vara så att fordonen kan laddas vid naturliga stopp så som lastning och lossning samt raster. Anläggningsfordon som är den största andelen av transporter är lämpliga att elektrifiera så snart tekniken utvecklats lite till eftersom de körs relativt korta sträckor. Efter 2030 och fram mot 2045 när transportbranschen ska gå mot nollutsläpp kommer elektriska fordon att ta allt större marknad.
Tunga lastbilar med längre körsträckor kommer på kortare sikt och fram mot 2030 att gå på flytande drivmedel samt biogas. Efter 2030 och fram mot 2045 kommer vi se en allt större andel vätgasfordon om klimatmålet om nollutsläpp skall uppnås.
Slutligen
Hur snabbt det kommer gå hänger mångt och mycket på vad politikerna ger för styrande direktiv. Men tekniken kommer att finnas för att klara de uppställda målen om 70% reduktion till 2030 och nollutsläpp till 2045.
För personbilar har beslut tagits om att förbjuda försäljning av fordon med förbränningsmotorer för fossila drivmedel från 2035. Denna debatt förs nu även för de tunga fordonen. Ett sådant beslut skulle innebära att förbränningsmotorn får användas till elektrobränslen och vätgas.
Avslutningsvis, när omställningen tar fart kommer det troligtvis att gå betydligt fortare än vi kan ana. Finns de ekonomiska incitamenten så händer det.
Markus Sundström 2023-05-05
Nu är såväl verksamheten som webbplatsen igång!
Surfa runt lite på webbplatsen och tveka inte att kontakta mig med frågor och funderingar. Som du kommer se har jag en bred bakgrund och står nu redo att anta nya utmaningar och uppdrag.
Vi hörs snart!
/Markus